Ett riktigt härligt dår-år!!

Nu skall vi se om vi kan ge ss på en liten sammafattning av det gångna året, som har varit ett fantastiskt dår-år på många sätt. 
 
Januari
I Januari var det dags för den första av fyra serieomgångar som leder fram till Lag-SM. Eftersom att den bara var en månad efter SM så var det inga direkta toppresultat av oss som precis hade varit med på SM. Men vi gjorde en mycket bra laginsats med båda lagen och otroligt nog så var damlaget inte i ledningen efter första omgången trots att vi samlade ihop 578 poäng. Men det skulle det snart bli ändring på. Herrarna gick upp i en klar ledning med 1794 poäng och tog en solklar ledning, de visade redan tidigt på säsongen att de hade något stort på gång.
 
Avslappningsträning är också träning
 
Februari
Den 1/2 så var det dags för landskampen som består av ett lag från Sverige/Norge och England. Laget består av två herrjuniorer, två dameseniorer samt två herrseniorer. Imponerande nog så var alla seniorlyftare från Mosseberg det här året! Angelica, Lena, Martin och Mathias lyfte för det svenska laget som kom tvåa efter England. Lena hade som mål att kvala in till EM men missade kvalet precis. 
Dessutom var det en serieomgång några veckor efter landskampen och nu var alla riktigt på gång! Damlaget klämde i med hela 677 poäng och gick upp i ledning i serien, mycket glädjande var också att Lena kvalade in till EM med 241 sinclairpoäng. 
Herrlaget skulle minsann inte vara sämre och de tog i så det svartnade, vad sägs om 1832 poäng! Det fanns massor med bra reultat. Mathias Bergman gjorde bl.a. 160kg i stöt för första gången och vann ett vad mellan honom och mig så han fick pengar till en glass. Mycket välförtjänt. 
 
Mars
Nu tvingades killarna som tävlade i elitserien ut i Sverige för att få motstånd av andra elitserielag vilket gjorde att vi alla inte kunde tävla på samma ställen, men det var fullt ös ändå. På hemmaplan tävlade damerna+"de övriga" och Angelica ryckte för första gången 80kg på tävling, dock räknas det inte som ett svenskt rekord då det inte fanns tillräckligt med behöriga domare, men ett nytt distriksrekord blev det. Och Stina-Maria gick som tåget och klarade sex godkända lyft, 66-87. Dessutom var hon snubblande nära 200 poäng. 199,61 poäng blev det denna gång. Damlaget skramlade ihop 637 poäng och höll ledningen i tabellen. 
 
 
 
Herrarna åkte till Örebro för att möta just Örebro KK och Upsala TK. Det blev ingen kanonträff som det var i Maristad omgången innan men 1695 poäng samlade man ihop och var också de alltjämt i topp i elitserietabellen. 
Vi hade en "gammal goding" som gjortde comeback på lyftarflaket i form av Jonas Hilmersson, storebror till Anton med samma efternamn. I första tävlingen satte han kvalgränserna till SM, inte illa!
 
Dessutom var det så att vår kära "mamma Lena" lämnade oss. Eller ja, lämnade och lämnade, hon bestämde sig för att bli sambo med sin Per och för att bli det så var hon tvungen att utvandra till Norge och närmare bestämt till Bergen. Mycket tråkigt för oss, men ganska så trevligt för henne och Per. 
 
 
April
Detta var en historisk månad för Mossebergs vidkommande för det var då som jag, Rebecka, beslöt mig för att starta den här bloggen. Det allra första inlägget som hade någon relevnas kan ni läsa här: http://mossebergsak.blogg.se/2013/april/lena-tavlade-pa-em.html
Under EM så var Lena först ut och hon kom på en meriterande åttondeplats. Dessutom fick hon upp 73kg i ryck vilket innebar svenskt rekord i klass 53kg. 
 
Angelica ville inte vara sämre hon så även hon placerade sig på en åttondeplats men hon fick med sig två svenska rekord hem. 79 kg i ryck och ett sammanlagt rekord på 180kg. Två tjejer från Mosseberg som placerar sig som åtta i Europa, inte illa!
 
Sedan var det ju dags för serien igen och trots att herrarna fick en utbomning av Robban (sådan är tyngdlytftningens underbara värld ibland) så vann man elitserien med ca 200 poäng. Glädjande nog så fick vi en debutant invkalad till senior-SM senare till sommaren, nämligen Rickard Gustafsson. 
 
Damernas tävling hölls som vanligt i vår lokal på Guldheden och blev lite av en mellantävling då ingen av oss damer klarade mer än tre lyft var, därav blev poängen inte så hög, 574 poäng. Men det räckte för att vinna serien och vi tog sikte mot Lag-SM som skulle avgöras i Örebro. 
 
Maj
Blev lite av en mellanperiod då det inte fanns några tävlingar denna period, allt fokus lades på att prestera så bra som möjligt på Lag-SM som gick i Juni. Men vi hann med lite annat också, bl.a. var vi funktionärer på både GöteborgsVarvet och Vårruset för att få in pengar till klubben. 
 
Angelica nickade för första gången en skivstång med en präktig bula som följd. Jag kan avslöja att det har hänt åtminstonde två gånger till efteråt, vi kanske skall lära henne skillnaden på boll och stång?
 
Men det mest spännade av allt var att vårt element i lokalen en dag gav upp och föll rätt ut på lyfterflaket. Som tur var så stod ingen där precis när det föll. Självklart så klarade sig även vår magnesiaspann som hängt med sedan 60-talet. Om det skulle ske en jordbävning på Guldheden så skulle garanterat vår oreangea spann vara det enda som inte hade gått sönder utan den skulle ståta högst upp på någon kulle, garanterat!
 
Juni
Så var det dags för Lag-SM och vi gjorde det som ingen klubb någonsin gjort tidigare. Vi vann på både herr-och damsidan! Det var herrarnas första guld medan det var damernas 13:e raka guld! Herrarna lyfte på en hög och säker nivå under hela tävlingen och tog en ganska enkel seger. Damlaget var favoriter redan på förhand men när de andra lagen fick några avhopp så var det rena rama promenadsegern. 
Angelica, Rebecka och Stina-Maria lyfte för damerna. För herrarna var det Robert, Anton, Martin, Rickard, Patrik och Mathias.
 
 
 
Lite i skymundan så tävlade Lena en vecka senare i Frankrike och jäklar vad hon lyfte! Sex godkända lyft, 74-94 blev toppresultaten och ett klarat VM-kval. Bra tävlingsvecka för Mosseberg. 
 
Juli
Nu var det dags för individuella SM och Mosseberg ställde upp med fler deltagare än någon annan klubb, 11st. 
Först ut var bröderna Hilmersson som kämpade i simma viktklass om vem som skulle bli bäste lyftare i familjen/klubben/göteborg/sverige. Och vinnaren blev lillebror Anton som försvarade sitt guld från förra året. 
I klass 85kg var det hela tre Mossebergare och vi fick en svensk mästare i Martin Rothwall. TYvärr kom både Patrik och Rickard utanför pallen. I klass 94kg blev det ett silver av Richard Markeng, men han hade det lite struligt i inledningen, han glömde nämligen sin trikå hemma... 
Sist ut var Mathias som i yngsta klassen gjorde en mycket bra tävling med ett pers i ryck som gav en bronsmedalj i delgrenen ryck. 
Damerna tänkte inte vara sämre och det var vi verkigen inte, vad sägs om tre SM-guld (Angelica, Lena och Stina), ett SM-silver (Rebecka) och tre svenska rekord!! Lena satte rekord i ryck och Angelica fixade rekord i stöt och sammanlagt. Dessutom blev Angelica usedd till bästa dam och Mosseberg blev självklart bästa klubb! 
Det märks att det är en bra klubb man tränar/tävlar i när man tar SM-silver och är sämst bland damerna...
 
 
Bara några dagar efter SM packade Angelica väskan och reste till Ryssland och Universitets-OS i Kazan, Ryssland. En riktigt häftig upplevelse om man får tro henne själv, invigningen var något i hästvägar. Själva lyftningen var inte så pjåkig den heller, hon lyfte 78kg i ryck och nytt svenskt rekord i stöt 103kg. 
 
Augusti
Nu blev det väldigt lite aktivitet i tyngdlyftnings-Sverige, jag tror nästan inte att det fanns en enda tävling i Sverige under denna månaden. Så det var många som passade på att ta lite paus under juli/augusti för att komma tillbaka hungrigare och med lyftarsugna än någonsin. En som verkligen var sugen på att lyfta var Annika Berntsson som dragits med många och sega skador under 2013. 
För ovanlighetens skull så var det ingen Mossbergare representerad på Nordiska Mästerskapen, dels beroende att man beslutade att bara skicka två lyftare när tävlingen gick på Island samt att Lena och Angelica ladde inför VM i Polen. 
 
September
Nu började allvaret igen, från Mosseberg så åkte Angelica, Stina och Martin på landslagsläger i Växjö. Bl.a. så tävlade alla deltagarna i vem som kunde ligga längst i ett isbad, jag antar att det böev en del träning också?!
JSM arrangerades i Landskrona och från Mosseberg ställde Erika och Alexander upp. Det resulterade i en förstaplats för Erika och en femteplats för Alexander. Riktigt bra jobbat av Erika när detta var hennes första tävling! 
 
 
 
Dessutom hade vi en liten intern resultattävling på klubben där Annika gjorde "riktig" comeback, men att hon hade varit borta lite för länge från ävlingslyftande blev ganska klart när hon sa till domarna att hon skulle gå in på 72,5 kg i ryck. Jag har inte stenkoll på när halvkilosvikterna togs bort i tyngdlyftning men det var mååånga år sedan. Själva tävllingen gick sedan super med massor av pers för Therese och Mathias, samt fina lyft av Jimmie och Knut. Annika klarade alla sina sex lyft och Angelica skaffade sig en till bula i pannan..
 
I slutet av September fick Annika rycka in som landslagscoach då Jim precis hade blivit pappa till lille Max. Det gick nog ganska bra för Carita Hansson från Allmänna SK åkte hem med ett silver och två brons. 
 
Oktober
Nu var det dags för DM och Mosseberg åkte med stor trupp, som vanligt med andra ord. 
Här regnade det verkligen pers. Therese, Erika, Stina, Viktor, Jimmie, Martin, Patrik, Johan och Knut satte alla pers i de olika momenten. Samtidigt blev Martin och Angelica utsedda till bästa herr/dam och Mossenerg blev såklart bästa klubb. 
 
Det var även dags för VM i Polen men tyvärr så blev det ingen lyckad tävling för varken Angelica eller Lena. Bantningen hade tagit hårt på Lena vilket tyvärr gjorde att hon inte fick med sig något resultat i ryck och bara 85kg i stöt. Angelica var nog lite övertänd och allt som hade känns så bra på uppvärmningen bara försvann, men hon fick ett ryck och en stöt godkänd och kom på en 12:e plats. 
 
November 
Först ut att tävla av alla dårar under årets nääst sista månad var Stina som var uttagen till JNM. Hon inledde strålande med att rycka 66kg vilket är ett kilo under pers, sedan tog det tyvärr stopp i stötarna efter att 82kg klarats och en fjärdeplats för Stina. 
En vecka senare var det dags för Finnkampen och på damsidan hade vi två Mossebergare med, Annika och Stina. Båda två gjorde en bra tävling och Stina passade på att höja ryckperset en gång till upp till 68kg. På herrsidan var Martin svensk representant men han fick inte alls ut lika mycket som han hade fått på DM några veckor tidigare utan idag blev reultaten 120/150. Finsk seger, precis som förra året. 
 
 
 
Sista tävlingen för året var Götalandsmästerskapen och här dundrade vi på som vanligt. Angelica råkade tangera det svenska rekordet i stöt i klass 63, Rebecka vann sin klass tack vare en dåres envishet när det kommer till stötarna. Erika och Therse sätter pers efter pers efter pers. Tänk om det jämt kunde vara så! 
Bland killarna var det lite mer ojämna reultat, en del lyckades bra medan andra inte alls fick till det. Alexander och Knut fick till det i rycken med nya pers. Men värst av alla var Mathias Bergman som satte dit 136-166, pers över hela linjen och massor med sinclair-poäng. 
 
December
I början på December flög jag och Angelica ned till Teneriffa för en veckas träningsläger och den där veckan har gjort susen för oss båda vill jag lova. Vi lyfter som aldrig förr! Angelica har satt pers i ryck med 82kg och känner att hon har blivit mycket starkare i benen, byxorna sitter nämligen lite tajtare över låren än vad de gjorde innan. Jag själv fick den berömda ketchup-effekten på träningen i söndags och ryckpersen smulades sönder. 
Det är många andra på klubben som lyfter på toppen av sin förmåga just nu så vi ser mycket fram emot detta årets första tävling som går av stapeln den 18/1 i Mariestad. Vem vet vad som händer då?
 
Vi vill avslutningsvis tacka alla dårar på klubben för att ni gör det så roligt att gå till träningen dag ut och dag in. Till alla lyftare i lyftar-Sverige som pushar och hetser oss alla till att hela tiden bli lite bättre/starkare/smidigare. Tillsammans gör vi Sverige till en bättre lyftarnation. 
 
 
 
 
Men det största tacket av alla går såklart till vår underbare coach Staffan Bergqvist.
Utan dig hade ingen på klubben varit där vi är idag och frågan är om ens Mosseberg hade funnits kvar. Stort tack för att du står ut med alla oss dårar och galenskaper samt lägger ned alla timmar på träningarna, skrivandet av träningsprogram och din coaching. Den är ovärdelig!
 
Gott nytt år på er önskar Rebecka & Angelica 
1 Robin:

skriven

Ett klockrent träningsår minst sagt =) Själv åkte jag dessvärre på magsjukan för en vecka sedan. Så jag har inte kunnat träna något på en veckas tid -_-

Men nu ska jag ut och springa ;) Så gott nytt år på er!

Kommentera här: